Vi människor är flockdjur, vi trivs i grupp och med vänner. När vi då plötsligt tvingas vara själva är det inte så konstigt att det blir lite trist och tråkigt. Vi är alla olika och uppskattar olika grader av ensamhet men jag har aldrig hört någon säga att det är roligare att laga mat till sig själv än till flera.
Måltiden är i alla fall för mig en social stund, när jag bodde hemma var det då vi träffades för att prata om dagen, oavsett om det var bara jag och syskonen eller hela familjen. Idag bor jag efter många år av samboförhållanden, personalboenden och korridor alldeles allena. Som tur är bor jag på Ankars, studentområdet där ingen behöver vara ensam om den inte vill.
Men, ibland lagar jag ändå middag alldeles själv, åt mig själv. Det tråkiga ligger i att äta ensam, att sitta där med sin tallrik, sitt glas och sitt ensamma par bestick. Du har ingen att prata med, ingen att fråga om såsen var för salt och ingen som håller dig sällskap när du diskar. Själva matlagningen i sig behöver inte vara tråkig om du väntar middagssällskap (även om jag nu då föredrar ett gäng som hjälps åt i köket) utan det är just tanken på att du måste äta alldeles själv.
Sedan finns det förstås dagar när jag känner att jag vill äta själv, då jag vill koka ihop mängder med matlådor så jag slipper dyra köpeluncher, men de dyker väldigt sällan upp.
Detta blir nu ett allmänt upprop till alla ensamätare där ute. Bjud in grannen på middag, bjud in dig själv till kompisen. Ordna knytis till helgen eller boka in matdagar så att alla i vänskapskretsen lagar middag en dag var i veckan.
Dagens motto: Hellre äta gröt tillsammans än oxfilé ensam.
onsdag 3 oktober 2007
måndag 1 oktober 2007
Varför är en dimmig dag en dimmig dag i dubbel bemärkelse?
Piteå ligger idag liksom igår under ett täcke av dimma. Solen letar sig inte igenom den grå massan och det blir aldrig ljust. Dessutom blir man blöt fastän det inte regnar. Luften är mättad med fukt.
Då är det svårt att hitta inspiration och motivation. Vi människor kräver dagsljus, gärna sol och energi för att orka. Därför påverkar det dimmiga vädret oss och får oss att bli dimmiga även inombords.
Dagar som idag är det bara att krypa upp i soffan med en god bok och en kopp te. Eller mysa med vännerna och filosofera om livet. Man kan också baka en kaka eller ställa till med storkok för att få upp värmen.
Sen handlar ju dimman inombords en del om inställning också. Jag är en mästare på kass inställning men idag har jag gett mig tusan på att det ska bli mindre av den varan. Visst, ibland mår du bara dåligt, men ofta handlar det om att släppa det trista, lämna det bakom sig och se på det som är fint i stunden istället.
Pepptalk à la Dr Phil blev det nu. Hjälp.
Då är det svårt att hitta inspiration och motivation. Vi människor kräver dagsljus, gärna sol och energi för att orka. Därför påverkar det dimmiga vädret oss och får oss att bli dimmiga även inombords.
Dagar som idag är det bara att krypa upp i soffan med en god bok och en kopp te. Eller mysa med vännerna och filosofera om livet. Man kan också baka en kaka eller ställa till med storkok för att få upp värmen.
Sen handlar ju dimman inombords en del om inställning också. Jag är en mästare på kass inställning men idag har jag gett mig tusan på att det ska bli mindre av den varan. Visst, ibland mår du bara dåligt, men ofta handlar det om att släppa det trista, lämna det bakom sig och se på det som är fint i stunden istället.
Pepptalk à la Dr Phil blev det nu. Hjälp.
tisdag 25 september 2007
Hur smakar luft om man blandar det med helium?
När Bells och jag sände Java (morgonprogrammet på PiteFM) i måndags hade vi tema Frågehimlen och tog bort en del frågemoln från lyssnarnas frågehimmel. Då svarade jag bland annat på dagens fråga. (Snälla Sisy, skriv ordet fråga en gång till...)
Jag känner att när helium och luft blandas så blir det rött. Därför smakar luft hallonbåtar om man blandar det med helium. Så är det. Fast jag har ju aldrig testat förstås...
Frågan lyder har fått ligga på is pga bristande inspiration. Skriv gärna mängder med knepiga frågor i era kommentarer så kanske jag får upp glöden igen.
Jag känner att när helium och luft blandas så blir det rött. Därför smakar luft hallonbåtar om man blandar det med helium. Så är det. Fast jag har ju aldrig testat förstås...
Frågan lyder har fått ligga på is pga bristande inspiration. Skriv gärna mängder med knepiga frågor i era kommentarer så kanske jag får upp glöden igen.
torsdag 30 augusti 2007
En grej jag funderade på när jag såg SnyggErik var vart är han snygg?? Fattar inte grejen...
Nu känner jag genast att det kanske inte är så konstigt att just Stifflert inte fattar grejen för mestadels spanar hon snarare in Snygg-Erika men jag ska ge frågan en chans ändå. Ska tilläggas att jag också mest vänder mig om efter Snygg-Erika men det här ska nog gå vägen ändå.
Snygg-Erik är killen som kommer från mina hemtrakter och som hamnade på andra plats efter Markus "Fagge" Fagervall i Idol 2006. Snygg-Erik heter egentligen Erik Segerstedt och han har själv sagt att han är trött på att bli kallad just Snygg-Erik.
Under Idol och andra dockusåpor måste tittarna snabbt lära känna personerna och skilja ut sina favoriter från mängden. Pressen och TV4 insåg nog snabbt att Erik skulle bli poppis, men hur får man folk att minnas honom och prata om honom om han bara kallas för Erik?
Snygg-Erik är ett namn som skapar intresse, alla bara måste ju kolla upp killen som t.o.m döpts till snygg. Det skapar uppmärksamhet, igenkänning och tillslut vet alla vem killen från Uddevalla är. Lätt säljknep och nu är han Snygg-Erik med hela svenska folket.
Att Erik själv inte gillar namnet kan man ju förstå, det är ju inte kul att bli ihågkommen som han som är snygg istället för han som är grym på att sjunga. Fokus flyttas ju lite från det som Erik själv vill vara känd för.
Om Snygg-Erik nu verkligen är snygg eller inte är ju en smått subjektiv åsikt.
Snygg-Erik är killen som kommer från mina hemtrakter och som hamnade på andra plats efter Markus "Fagge" Fagervall i Idol 2006. Snygg-Erik heter egentligen Erik Segerstedt och han har själv sagt att han är trött på att bli kallad just Snygg-Erik.
Under Idol och andra dockusåpor måste tittarna snabbt lära känna personerna och skilja ut sina favoriter från mängden. Pressen och TV4 insåg nog snabbt att Erik skulle bli poppis, men hur får man folk att minnas honom och prata om honom om han bara kallas för Erik?
Snygg-Erik är ett namn som skapar intresse, alla bara måste ju kolla upp killen som t.o.m döpts till snygg. Det skapar uppmärksamhet, igenkänning och tillslut vet alla vem killen från Uddevalla är. Lätt säljknep och nu är han Snygg-Erik med hela svenska folket.
Att Erik själv inte gillar namnet kan man ju förstå, det är ju inte kul att bli ihågkommen som han som är snygg istället för han som är grym på att sjunga. Fokus flyttas ju lite från det som Erik själv vill vara känd för.
Om Snygg-Erik nu verkligen är snygg eller inte är ju en smått subjektiv åsikt.
lördag 25 augusti 2007
Why are pizza boxes square when the pizza is round?
Jag har egentligen aldrig funderat över varför det är så, men när jag bodde i England hade de faktiskt runda pizzakartonger. Otroligt omiljövänliga, i liknande material som McDonald's gamla hamburgeraskar, men dock runda. Hämtpizza i England var verkligen inte en höjdare, så jag litar ärligt talat inte på att de runda kartongerna var ett genidrag, det är snarare ett bevis på att det är de kvadratiska kartongerna som är det.
En kvadratisk kartong ger extra spillutrymme och gör det lättare att skära pizzan då kartongkanterna befinner sig en bit ifrån. Kartongerna är dessutom lättare att förvara och stapla på pizzerian.
Det är även mer greppvänligt med en fyrkantig kartong och det är otroligt mycket lättare att stapla pizzasalladen och drickan ovanpå locket eftersom runda kartonger ofta tenderar att ha en sluttande kant där saker lättare halkar ner.
Sett ur kartongtillverkarnas synvinkel måste en kvadratisk kartong också vara både mycket lättare och billigare att producera.
Det tyngsta argumentet måste ändå vara att pizzakartongerna har så länge jag minns varit fyrkantiga. Och man ska aldrig ändra på ett vinnande koncept. Igenkänning är viktigt inom pizzabranschen, hur förklaras det annars att de 20 första pizzorna på menyn nästan alltid är identiska med likadana namn på alla Sveriges pizzerior?
Att byta form på kartongerna skulle vara som att börja servera fräsch grönsallad istället för vinägerindränkt vitkål. Det skulle aldrig gå hem.
Min bror skickade länken till en inspirerade sida till min blogg. Dagens fråga kommer därifrån.
En kvadratisk kartong ger extra spillutrymme och gör det lättare att skära pizzan då kartongkanterna befinner sig en bit ifrån. Kartongerna är dessutom lättare att förvara och stapla på pizzerian.
Det är även mer greppvänligt med en fyrkantig kartong och det är otroligt mycket lättare att stapla pizzasalladen och drickan ovanpå locket eftersom runda kartonger ofta tenderar att ha en sluttande kant där saker lättare halkar ner.
Sett ur kartongtillverkarnas synvinkel måste en kvadratisk kartong också vara både mycket lättare och billigare att producera.
Det tyngsta argumentet måste ändå vara att pizzakartongerna har så länge jag minns varit fyrkantiga. Och man ska aldrig ändra på ett vinnande koncept. Igenkänning är viktigt inom pizzabranschen, hur förklaras det annars att de 20 första pizzorna på menyn nästan alltid är identiska med likadana namn på alla Sveriges pizzerior?
Att byta form på kartongerna skulle vara som att börja servera fräsch grönsallad istället för vinägerindränkt vitkål. Det skulle aldrig gå hem.
Min bror skickade länken till en inspirerade sida till min blogg. Dagens fråga kommer därifrån.
torsdag 23 augusti 2007
Varför svarar jag inte på några frågor?
På dagarna jobbar jag med radion under nollningen. När jag ledsnat på PiteFMs stadgar, som jag har gett mig tusan på att skriva om, äter jag glass med vännerna i solen. När jag kommer hem städar jag och äter middag.
Sen går jag ut i kvällssolen och dricker öl och tittar på mångkampande nollor.
Sen går jag ut i kvällssolen och dricker öl och tittar på mångkampande nollor.
tisdag 21 augusti 2007
Vad är hemma?
Jag har flyttat 14 gånger i mitt liv. Jag har bott i sammanlagt 7 städer. När jag har sommarlov tar jag inte mitt pick och pack och reser hem som större delen av mina klasskompisar gör. Jag har inget rum hos mamma och pappa som står orört för de bor inte ens kvar i den lägenhet som jag lämnade när jag flyttade hemifrån. Dessutom röjde de ut mitt rum samma dag mitt flyg lyfte till England. Och nu bor de inte ens kvar i den delen av landet. Så jag skapar mitt hemma där jag bor för tillfället. Därför är hemma Piteå.
När jag sedan sitter på flygbussen på väg in till Göteborg och ser Liseberg torna upp sig runt kröken får jag känslan av hemma i magen. Vagnarna som rusar fram, Linné, Slottsskogen och måsarna i Brunnsparken.
Idag hälsade jag på Mickan, vännen sedan barnsben, i Forshälla och när bussen närmade sig Ljungskile kom känslan att det var ändå här jag växte upp. Hit återvänder jag om jag vill hem. Min kropp känner till varenda krök, varenda sten.
Min kluvenhet är total så därför är hemma något mer än bara en plats för mig. Hemma är en grillkväll hos mamma och pappa i Enköping. Hemma är en slapp dag i soffan hos syrran. Hemma är brorsans varma kram. Hemma är en kopp te på verandan vid Forshälla kyrka. Hemma är middagarna i Piteå.
Hemma för mig är där jag trivs, känner mig älskad och uppskattad i stunden. Ibland längtar jag hem och vet inte riktigt var det är. Kanske är det för att jag just då känner mig ensam eller bara less i största allmänhet. Eller så är det bara så enkelt som att jag trots många nära och kära är trött på att bo i kappsäck och därför längtar hem. Hem till min lägenhet och mina saker.
När jag sedan sitter på flygbussen på väg in till Göteborg och ser Liseberg torna upp sig runt kröken får jag känslan av hemma i magen. Vagnarna som rusar fram, Linné, Slottsskogen och måsarna i Brunnsparken.
Idag hälsade jag på Mickan, vännen sedan barnsben, i Forshälla och när bussen närmade sig Ljungskile kom känslan att det var ändå här jag växte upp. Hit återvänder jag om jag vill hem. Min kropp känner till varenda krök, varenda sten.
Min kluvenhet är total så därför är hemma något mer än bara en plats för mig. Hemma är en grillkväll hos mamma och pappa i Enköping. Hemma är en slapp dag i soffan hos syrran. Hemma är brorsans varma kram. Hemma är en kopp te på verandan vid Forshälla kyrka. Hemma är middagarna i Piteå.
Hemma för mig är där jag trivs, känner mig älskad och uppskattad i stunden. Ibland längtar jag hem och vet inte riktigt var det är. Kanske är det för att jag just då känner mig ensam eller bara less i största allmänhet. Eller så är det bara så enkelt som att jag trots många nära och kära är trött på att bo i kappsäck och därför längtar hem. Hem till min lägenhet och mina saker.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)